Hur jag fick mitt hår tillbaka och att våga grått hår

Tänkte vi skulle prata hår idag

Jag tror många kvinnor med mig är väldigt rädda om sitt hår.
Det ligger en hel del självkänsla i just håret och mycket av identiteten, eller så känner jag i alla fall.

Jag har väl aldrig haft sådär supertjockt hår, men ändå hyfsad kvalitet och det har vuxit bra.
Har skött det okej genom åren, men erkänner att det blivit en hel del färgningar och när jag var riktigt ung så var det blondin som gällde med extra ljusa slingor.

Men så hände något för ungefär cirka 10 år sedan.

Jag började tappa extremt mycket hår, det blev allt mer tunnare och kvalitén på håret var urusel.

Jag försökte söka hjälp, men fick inte så mycket gensvar, fick väl mest svaret att det berodde på stress och min sjukdom.

Det är en förfärlig känsla att se sitt hår ligga i högar på golvet överallt i huset
Men också att plocka upp en rejäl samling hår efter hårtvätt och att få en stor “tuss” hår i handen när jag borstade det.
Såklart var det var många tårar som fälldes då.

2014 satt jag i frisörsalongen och såg ut så här

Svårt att med bild visa hur kort och tunt det egentligen var.

Jag mådde så dåligt och vill knappt visa mig för folk.

Min räddning då var att sätta i hairtalks.
Ett skonsamt extentionssystem där håret är monterat på ultratunna färdigtejpade remsor, som fästes direkt på mitt egna hår.

Det var en otrolig känsla att äntligen ha hår igen och att jag kunde låta mitt egna hår få “vila”.

Under två års tid hade jag hairtalks i som jag ersatte med nya några gånger om året.

För att vara ärlig så var det en kostsam historia, men för mig gav det så mycket tillbaka att jag istället höll igen på andra saker

2016 såg mitt riktiga hår ut såhär.

Helt otroligt vad det hade vuxit och jag tappade inte alls så mycket som jag gjorde tidigare.

Det var fortfarande ganska tunt, så jag bestämde mig ändå för att behålla hairtalks ett tag till.

I början på 2018 och jag får gå och färga mina gråa hår allt oftare vilket inte kändes så bra med tanke på min hårresa.

Även om hårfärgerna är betydligt skonsammare idag mot vad de var när jag började färga mitt hår för många herrans år sedan, märkte jag att mitt hår ändå tog mycket stryk av det.

Och med den hårupplevelsen jag hade med mig så började jag fundera allvarligt på att låta mitt gråa hår växa ut.

Att acceptera grått hår

Men det tog mig ändå till oktober 2019 innan jag helt bestämde mig för att låta mitt gråa hår växa ut.

Det är en känslig fråga det där med kvinnor och grått hår.
Bland de första tecknen på att man börjar bli äldre och i dessa tider vi lever vi i, där vi kvinnor ständigt ska se ut som en 25-åring så är inte grått hår något man vill skylta med.

Men när jag väl hade bestämt mig fanns det inget att tveka på, jag ville omfamna mitt gråa hår, att mitt hår skulle må så bra som möjligt och om det får mig att se ut som mina 54 år så vad?
Jag är ju 54 år liksom.

Men det är ingen enkel match att låta sitt gråa hår växa ut.
Utväxten är definitivt ingen rolig historia, kunde jag göra den resan lite trevligare, så gjorde jag det gärna.

Det blev hairtalks igen.
De ljusare slingorna blandades med mitt egna svarta hår och fick på så sätt utväxten att inte se så markant ut.

Och det funkade hur bra som helst.

Nu har jag mitt hår ganska mycket uppsatt så jag kan inte säga att jag kände så mycket av utväxten.

Och eftersom mitt hår mådde betydligt bättre så växte det ändå på ganska så fort.

Ett naturligt hår

2022 bestämde jag mig för att ta bort mina hairtalks och låta håret vara helt naturligt och jag har inte ångrat mig en sekund.

Det har varit en rejäl hårresa för mig till där jag är idag.

Det absolut jobbigaste och det jag mådde sämst över, var när jag tappade mycket av mitt hår.
Då krisade jag rejält och jag är glad att jag hittade en lösning.

Med facit i hand så var det många orsaker till att detta hände.
Jag var stressad.
Jag åt många olika mediciner.
Hade lagt om min kost.
Jag hade förmodligen kommit in i förklimakteriet.
Och jag tog inte om mitt hår tillräckligt bra.

Mitt hår idag

Idag ser mitt hår ut såhär och jag är så glad för det.

Här har jag plattat det för att du verkligen ska kunna se hur det ser ut, men det ger ändå inte en riktigt rättvis bild.

Håret har hämtat sig och jag tappar nästan inget alls längre.

Jag tvättar bara håret en gång i veckan mot varje dag som jag gjorde tidigare.
När jag schamponerar det så gör jag det två gånger i så kallt vatten som möjligt.
Jag använder en hårmask.
Och såklart balsam.
Jag undviker att blåsa håret utan låter det självtorka.
Här har jag plattat håret, men det tillhör ovanligheterna.
Jag låter det helt enkelt vara så naturligt som möjligt.

Vill jag få håret lite tjockare har jag köpt sådana här clip-on-set från Rapunzel.

De är superenkla att sätta fast och jag använder dem gärna till festliga tillfällen.

Jag har köpt de gråaste som finns men har ändå färgat dem ännu gråare själv för att de skulle passa min hårfärg bättre.

Du hittar clipsen som finns i många olika färger hos Bangerhead HÄR (reklamlänk)

Förmodligen syns det ingen skillnad på bild, men det blir betydligt tjockare av de här clip-on-setet.

Har du några frågor kring min hårresa är det bara att ställa dem i kommentarerna eller maila mig på home2tiny@gmail.com så svarar jag så fort som möjligt.

Och om någon undrar hur det är att ha grått hår säger jag bara

VÅGA GRÅTT HÅR.

Jag känner mig allt annat än som en grå mus, mer en grå pantertant med klös i.

Ha en fin dag vänner!

Kramisar
T