Dr Westerlund, Tomentosum och andra doftpelargoner som bor hos oss

Ett styck monster till Tomentosum – ja pelargonen du ser där på bordet.

Detta är en av mina favoriter när det gäller pelargoner mest för den har otroligt sammetsmjuka blad som doftar mint när du vidrör den, sen växer den så coolt också.

Den får blommor, men de är små och det är inte för dem man först och främst odlar den här pelargonen, utan för bladen.

Och dra mig baklänges vad den har växt under sommaren.
Vi köpte denna och tre andra doftpelargoner när vi var uppe i Stockholm i maj, ska vi kika på hur de såg ut då.

Så här, nämen alltså, du ser Tomentosumen där till höger, halleda, då var den en liten bebis och de andra var inte särskilt stora de heller om vi jämför med nu.

Eller hur?

De har vuxit ur växthuset och jag har fått placera dem uppe i allrummet på ovanvåningen.

De som står här uppe är

Dr Westerlund – Gröna frodiga blad som får en stark doft av bergamott och citron vid beröring.
Blomningen är inte så intensiv, men blommorna är vackra med små, rosalila blommor med mörkare mitt.

Torento – Grönt frodigt bladverk som avger en cocacola-doft vid beröring.

Citriodorum – Blomningen är inte så intensiv, men blommorna är vackra med små, rosalila blommor med mörkare mitt. Grönt frodigt bladverk som avger en fräsch citrusdoft vid beröring.

Frank Headley – Dekorativpelargon med tvåfärgade grön-vita blad. Blommorna är enkla och röda och sitter i ofta tät, rund samling. De växer upprätt, buskigt, förgrenat.

Den ska inte stå här på bordet, utan det var mer för att du skulle få en hint om hur galet stor den är, 1 meter bred och ärligt vet jag inte riktigt var jag ska göra av den i vinter eller de andra.

Hoppas på att kunna hitta någon fin pedistal som jag kan sätta detta monster på och kanske något form av blombord till de andra, får bli en loppistur snart.

Kan inte gå förbi utan att gnugga bladen, doften är himmelsk och bladen är så mjuka, som att klappa små valpöron,

Eller ska jag låta den modigt balansera där på Daggvasen och ställa den där i hörnan på det runda sidobordet.
Världsliga bekymmer såklart och roliga också för den delen.

Jag har ju alltid hävdat att jag under inga omständigheter har några gröna fingrar, kanske dags att säga att de är halvgröna i alla fall eftersom det är några blommor och växter som verkar trivas hos oss.

Kul är det såklart även om jag inte kanske trodde de skulle bli så anabolastora som de nu har blivit.

Ha en toppendag vänner!

Kramisar
T