När tårarna sprutar och lite ommöblering

Bästa ni

Vilket otroligt stöd vi fick under gårdagen, tusen tack från både Mr C och mig.

All omtanke och kärlek som omfamnade oss är helt fantastiskt och återigen kan vi bara säga, att vi har de bästa läsarna och följarna.

Allt gick bra, tumören och värdena är stabila och inget har hänt sen sist.

Jag kan säga, när läkaren sa det, då var lyckan total, då släppte all oro och att hålla inne med känslorna då, det funkar inte för mig.
Ni vet när tårarna sprutar men det är av glädje.

Efteråt gick luften ur oss totalt, vi gjorde absolut ingenting utan låg i skuggan, under björken i princip hela eftermiddagen och kvällen.

Firade med ett glas rosé och ost och somnade i princip efteråt.

Men nu stänger vi och låser den dörren och glömmer den för ett halvår, så otroligt, fucking underbart!

Nu känns det här en smula konstigt att fortsätta med något betydligt mer lättsamt, men som jag alltid hävdar, det ytliga måste ha sin plats annars skulle livet vara på tok för allvarligt.

Så inlägget som jag skulle visat igår får ni ta del av idag istället.

Kom ju på att jag inte visat er den där förändringen på nedervåningen som jag pratade om, den som jag fick muta Mr C med kaka för att få till.

Vi möblerade helt enkelt om.

Matrum blev vardagsrum och vardagsrum blev matplats.

Så nu ser det ut som ovan.

Och såhär såg det ut tidigare.

Det känns hur bra som helst, men jag har inte gjort så mycket mer efter vi flyttade runt.

Jag orkar verkligen inte vara inne och pyssla när det är typ 200 grader inne, så det kommer fler bilder på båda rummen lite senare.

Men en liten hint får ni här i alla fall.

Och nej jag tänker inte börja med några höstkänslor än, blir helt nervös på att det redan har börjat att pratas om myspys inne med tända ljus, plädar och brasor.
För jösse namn, det är högsommar än och kan så vara ända in i september, kan vi inte bara för en gång skull leva i nuet, vi lär bli varse om vad höst och vinter innebär ändå.

Sen kan jag väl kanske ändå tipsa om saker och ting inför hösten, som det där doftljuset som jag hittade på Rusta, älskar färgen och min favoritdoft vanilj, men jag väntar allt med att tända det.

Det blev så mycket öppnare och ljusare på något sätt och även om Mr C var väldans tveksam, så har även han erkänt att det blev rätt bra trots allt.

Bästa är väl ända att det känns helt nytt, men ändå har vi inte köpt något, utan bara möblerat om med det vi redan hade, vilket både miljön och plånboken gillar.

Nu ska jag jobba en stund, sen får vi se om det eventuellt blir en sjösättning i eftermiddag, det ser jag verkligen fram emot.

Ha en tipp-topp-dag vänner!

Kramisar
T