851
Har du hittat balansen i livet?
Det ständiga arbetet att hitta jämvikten i vardagen mellan jobb och fritid men också att få den inre vågskålen att väga jämt.
För mig är det ett ständigt arbete, åtminstone av den inre balansen. Det är mycket känslor av ilska, sorg och maktlöshet som greppar tag i en när man drabbas av en kronisk sjukdom och dygnet runt fightas med en outsinlig värk. Känslor som gärna suger sig fast som iglar och vägrar släppa taget och får vågskålen att tippa över mot inre stress och kaos. Mörka tankar som snabbt kan få fäste i hjärnan och ger näring till att både självförtroendet och självkänslan börjar svika och den identitet som man byggt upp sen barnsben både inom familj, jobb och fritid rycks bort och man faller hårt och skoningslöst.
Då gäller det att ha verktygen som får vågskålen att tippa tillbaka, tillbaka till lugn och harmoni, där positiva tankar blomstrar och där min identitet inte är lika med min sjukdom.
Jag önskar att de här verktygen hade varit lika lätta att klicka hem som ett par byxor från en webbshop, men fullt så enkelt är det inte. Det är ett hårt arbete och det är bara jag själv som kan avgöra vad som är rätt för just mig.
Just nu jobbar jag mycket med mindfullness, basal kroppskännedom och avslappning, ett sätt att fokusera på kroppen, att vara här och nu och acceptera det som sker inom mig just nu. Inga självklara mirakelkurer och inget som vänder på en dag, men jag tror mycket på att jobba med det inre och inte förringa tankens makt att försätta berg.
Jag känner mig som en boxare som går min livs match, jag har varit för nedräkning i en del ronder men har alltid rest mig och boxat vidare trots smärta, för jag tänker inte ge upp, om nu min sjukdom är min motståndare och vinsten är balans i livet tänker jag slåss till sista droppen, satsa på knock out och ta mig tusan gå ut som vinnare i den här matchen!
Ta hand om varandra vänner och njut av hösten!
Det ständiga arbetet att hitta jämvikten i vardagen mellan jobb och fritid men också att få den inre vågskålen att väga jämt.
För mig är det ett ständigt arbete, åtminstone av den inre balansen. Det är mycket känslor av ilska, sorg och maktlöshet som greppar tag i en när man drabbas av en kronisk sjukdom och dygnet runt fightas med en outsinlig värk. Känslor som gärna suger sig fast som iglar och vägrar släppa taget och får vågskålen att tippa över mot inre stress och kaos. Mörka tankar som snabbt kan få fäste i hjärnan och ger näring till att både självförtroendet och självkänslan börjar svika och den identitet som man byggt upp sen barnsben både inom familj, jobb och fritid rycks bort och man faller hårt och skoningslöst.
Då gäller det att ha verktygen som får vågskålen att tippa tillbaka, tillbaka till lugn och harmoni, där positiva tankar blomstrar och där min identitet inte är lika med min sjukdom.
Jag önskar att de här verktygen hade varit lika lätta att klicka hem som ett par byxor från en webbshop, men fullt så enkelt är det inte. Det är ett hårt arbete och det är bara jag själv som kan avgöra vad som är rätt för just mig.
Just nu jobbar jag mycket med mindfullness, basal kroppskännedom och avslappning, ett sätt att fokusera på kroppen, att vara här och nu och acceptera det som sker inom mig just nu. Inga självklara mirakelkurer och inget som vänder på en dag, men jag tror mycket på att jobba med det inre och inte förringa tankens makt att försätta berg.
Jag känner mig som en boxare som går min livs match, jag har varit för nedräkning i en del ronder men har alltid rest mig och boxat vidare trots smärta, för jag tänker inte ge upp, om nu min sjukdom är min motståndare och vinsten är balans i livet tänker jag slåss till sista droppen, satsa på knock out och ta mig tusan gå ut som vinnare i den här matchen!
Ta hand om varandra vänner och njut av hösten!
Kramisar
T
38 kommentarer
Jag tycker att du har en helt fantastiskt inställning.
Kramar till dig fina
Vill ge dig en stor kram, en riktig styrkekram. Och så vill jag säga tack, för att du skriver om detta, känner ju igen mig så väl..
Ibland får mina sjukdomar styra lite väl mycket över mig, särskilt humöret, får så mycket ilska ibland. Då blir jag ledsen, och svag känner jag mig.
Så svårt att veta hur mycket man kan/ska prata om det, med nära och så menar jag.
Önskar innerligt att all din smärta försvinner, men om man ska se något positivt med det hela så kommer du alltid kunna känna med andra människor som har någon "dold" sjukdom, och vara ett fint stöd 🙂
Du är en kämpe, och en sann inspiration, för mig och många andra.
Sen är du snygg med, så in i bänken snygg 😉 Fina bilder och skitcool outfit!
Stor kram, Catta
Jag tror absolut på tankens kraft och inre vägledning, för mig har healing och avslappning funkat bra men jag har lång väg kvar! Det är som du skriver ett hårt arbete som ständigt pågår! jag förstår att du känner maktlöshet på grund av din sjukdom men det låter som du är på rätt väg!
Jag läser en bok om ämnet just nu som jag snart ska tipsa om på bloggen 🙂
Varm kram till dig!
Viktoria
Du har så härlig inställning! Själv vill jag så gärna också prova på mindfulness, men jag får "lära" mig på egen hand o ska göra det i vinter. Finns inga såna "aktiviteter" här tyvärr….
Så bra skrivet men ack så svårt.
Men det är en inspiration att läsa din text, jag har inte riktigt nått dit jag skulle vilja utan min smärta och sorg tar rätt så mycket överhand just nu, men jag försöker jobba så gott jag kan och orkar.
Kram Eva
Balans i livet är svårt, för ibland rullar livet på i en rasande fart. I mitt förra liv (äktenskap) var jag olycklig men tog mer hand om min kropp, i detta livet är jag glad och lycklig men har låtit glömma bort att ta hand om min kropp. Mindfulness, yoga och inre balans är nog något jag verkligen borde ta tag i, stressa ner…för ofta vill jag hinna så mycket och mycket mer än så….då blir det kaos och stress och ingen ro för kroppen alls….kanske lite rastlös själ som behöver lära sig att koppla av.
Tack för en inspirerande text som skänker eftertanke på sig själ
kram kajsa
Vill bara ge dig en stor kram, för det du delar med dig av…så bra skrivet, och jag avundas din styrka lite….har visserligen inte ngn kronisk sjukdom. Men för några år sedan gick jag ned för räkning totalt och det tog tid att komma tillbaka, och mycket hände på vägen. Och idag är det ett ständigt arbete att hitta den där balansen du nämner, och för mig har meditation, avslappning och även ha en rätt hög jämn nivå av härlig träning fått mig att må rätt bra, även om det ibland dippar lite..
Kramizzz härliga DU!!/Laila
Viktigt att lyssna på kroppen och tagga ner på stressen. Ett måste för oss alla! KRAM
Kan inte ens föreställa mig hur jobbigt du måste ha det med denna smärta och det är ju inget som syns på utsidan heller så det är säkert inte alltid lätt för omgivningen att förstå. Jag såg faktiskt en kille som satt och på tåget igår och mediterade – han verkligen försvann i sig själv och reagerade inte alls på saker som hände kring honom, han bara satt där och blundade med fingertopparna mot varandra och helt rak i ryggen lutade sig inte ens i stolen. otroligt fascinerande och det skulle vi nog många må bra av med eller utan smärtor 😉
Kram Ullis
Kan inte ens föreställa mig hur jobbigt du måste ha det med denna smärta och det är ju inget som syns på utsidan heller så det är säkert inte alltid lätt för omgivningen att förstå. Jag såg faktiskt en kille som satt och på tåget igår och mediterade – han verkligen försvann i sig själv och reagerade inte alls på saker som hände kring honom, han bara satt där och blundade med fingertopparna mot varandra och helt rak i ryggen lutade sig inte ens i stolen. otroligt fascinerande och det skulle vi nog många må bra av med eller utan smärtor 😉
Kram Ullis
Tanken är en fantastisk kraft. Att stressa ner och lyssna på kroppens alla signaler, känna in och acceptera men för den skull inte ge upp. Heja dej! Du fightas en hård kamp, men jag tror du kommer gå vinnande ut striden.
Ta hand om dig!
Kram Helén
Oooo, vad jag känner igen dom känslorna…
Har också arbetat med basal kroppskännedom. Ett bra hjälpmedel.
För mig är yogan och meditationen det viktiga för att landa när min kropp inte vill det jag vill. Som nu, då får jag hålla mig till det jag klarar och lägga fokus på det bra i mitt liv. För att hålla frustrationen borta.
Tack för att du skriver om det jobbiga och delar med dig om din resa i det! Du är en sann inspiratör!
Kram Hannis
Förra hösten o i vintras gick jag på mindfulnesskurs en gång i veckan i tjugo veckor. Så bra! Men jag trodde att jag redan var mindfull men så mycket det finns att lära! inte alltid så lätt när verkligheten kommer över en!
StyrkeKramar till fina dig!! Anna
Jag är så imponerad av dig, hur stark du är som bestämmer dig för att inte låta sjukdomen styra ditt liv. Viktigt med vila och återhämtning, och du är så noga med det, poängterar hur viktigt det är. Du formulerar dig så väl. Jag uppskattar din blogg jättemycket.
Kram kram
Ja det du skriver är så himla fint så jag blir rörd !!Stressa ner och ta hand om sej själv är inte alltid det lättaste.Folk är ju oftas så himla dömande när det inte syna på utsidan .Men du är en helt underbar människa ,kvinna som kämpar och delar med och bjuder på dej själv.Snygg outfit ! Stor varm kram till dej du fina .Kram Rita
Härliga Tina! All kärlek till dig kloka starka kvinna!
Kramar i massor!
/Maria
Vilken härlig inställning och kämparglöd du har!
Och det smittar av sig när man läser!!!
Tack för att du delar med dig så generöst, jag tror att det stärker många.
Kramar Eva, Tinibelli
Tina åh vad jag känner att jag vill omfamna dig, så nu får du en kram. Du skriver så levande och vackert om hur du har det, önskar jag kunde göra det om mitt med. Jag ska börja mindfullness om en månad, i vår ska jag gå basal kroppskännedom och stresshantering. Jag får ta allting i lugnt tempo eftersom jag inte har något minne. Min stress har gjort så jag inte minns något och jag måste också jobba med balansen, vågskålen. Att vara ute i naturen är ju det bästa säger min psykolog + att vara här och nu och göra en sak i taget. Du är så positiv och så stark.
Kram igen Helena
Du är en sådan stark kvinna som inte låter dig besegras av din sjukdom. Försöka att lyssna och varva ned är inte alltid så lätt. Jag själv har börjat med min träning igen och känner att det ät toppen för mig.
Kram Mamma C
Helt sant, det är bara en själv som kan bestämma vad som är bäst för en, för ingen kan säga åt en att detta är bäst för dig, det vet man i slutändan bäst själv
vackra kort på dig
kraam
You go girl! Du är så fin. Stor….jätte stor kram från mig // Anette
Visst är det ett arbete att hålla sig balanserad. Men ett så givande arbete sen 🙂 Och visst är man själv den enda som kan känna vad man själv känner.
Ja blomman var ett riktigt fynd, både tålig och vacker 🙂 Åh det kan jag tänka mig att pojkarna gillar. Här blev det smaskiga kanelbullar 🙂
<3 Jennie
Vilken härlig inställning du har! Du inspirerar många med dina ord och din blogg. Stor kram till dig! PS. Dina byxor är grymt snygga! DS
Härligt att läsa dina positiva tankar fina du. Du är en riktig vinnarskalle så självklart kommer du vinna på knock out 😀
KRAM ANNA
Du är en kämpe Tina! Och vad bra att du hittat ditt eget sätt att hantera det på..
Kram
Du har så rätt så! och snygg är du också!
Kram!
Åååå här kommer en stor kram till dig från mig…
Du har en otrolig inställning och positivitet!!! Alltid så inspirerande och härligt att kika in här hos dig…
Vad du genomgår kan jag ens inte föreställa mig men vi alla har och behöver olika balans i livet i vårt inre… Insidan på oss går inte att se… Jag letar också efter balans i mitt liv, menar absolut inte att jämföra men som sagt vi alla balanserar olika… Det är nu 2,5 år senare som jag förstår att jag inte har min mamma, det är nu jag är svag, inte när det hände för då blockerade man det på något sätt…
Njut fina du!
Kramar Sandra
Man kommer långt med rätt inställning och det har du! Men ibland måste man också tillåta sig att ha
dagar där man inte orkar slåss!
Önskar dig en riktigt skön helg!
Kram M.E
Jag är imponerad av dig! Man behöver verkligen jobba med det. Men jag är så rastlös. Det blir liksom inte bra. antar att man måste träna på det helt enkelt.
Tack för att du delar med dig
Kram
Så klokt skrivit Tina…och det är ett ständigt verktyg som jag tror vi alla jobbar med ..att hitta den där balansen …:)
Har inte glömt bort dig och Malin .Ska kolla min almanacka och så hör jag av mig efter helgen .
STORA VARMA KRAMEN .
Pernilla
Så bra du skriver, verkligen tänkvärda ord! En fruktansvärd kamp för dig med denna sjukdom mn underbart att du är så positiv!!
Fina bilder på fina dig, kram Suss
Styrkekram till dig du underbara varelse..
All lycka o kärlek önskar jag dig!
kram Katarina
Mycket gripande skrivet. Kronisk smärta måste vara bland det svåraste att orka med. Jag känner igen mig i mycket du skriver. Har själv drabbas av sjukdomar i yngre år som ledde till en flera års lång kamp att hitta tillbaka till mig själv. Har har hittat en någorlunda balans i livet nu, men det är alltid något man får jobba med. Stora och varma styrkekramar till dig
Wow vilken berättelse! Du skriver så himla bra och inte intensivt!! Häftigt! Klart att du kommer ta dig ut som en vinnare, något annat finns inte! Du är så stark att inget kan rubba dig!!!
Många kramar Tina! Du är en förebild!!
Du är så stark! Är så glad att du också har din familj och vänner runt omkring dej som stöttar dig…och din härliga blogg!
Kämpa på vännen!!!!
Varma Kramar
Du är så stark och väldigt inspirerande!
Underbara ord från dig och visst är det så att vi alla strävar väl efter att hitta den inre balansen, vilket inte är lätt.
Underbart att du är så positiv.
Underbara du!
Ha en fin fredag!
Kram Bodil.
Känner igen mig i så mycket som du skriver. Du har en underbar inställning som hjälper mig i min resa att bl. a hitta balansen i livet. Att läsa din blogg ger mig så mycket kraft och för det vill jag säga TACK och stor kram till dig! <3
Jag tycker du är så stark!! Jag beundrar dig för din styrka och för ditt sätt att hämta kraft. Fortsätt så!
Kram